Textformatering

författare (medel) Denna sida visar en nÄgot mer komplett lista över de olika formateringar tillgÀnliga i PmWiki. MÀrk vÀl att man kommer lÄngt utan att anvÀnda nÄgon formatering alls, men det skadar ju aldrig att kunna.

För att testa dig fram utan att Àndra nÄgot viktigt sÄ finns det en WikiSandbox.


Stycken

  • Skjut inte in stycken med hjĂ€lp av mellanslag eller tabb, anvĂ€nd -> istĂ€llet;
-> Med hjÀlp av "->" kan du föra in hela stycket.
Med hjÀlp av "->" kan du föra in hela stycket.

(:kommentar Inskjut med hjÀlp av mellanslag i början av raden ger skrivmaskinstext istÀllet:)

För kodexempel Àr det lÀttast att anvÀnda [= hakparantes och likamedtecken =], se kapitlet Undvik formatering nedan. Skrivmaskinstext kommer inte radbrytas automatiskt.

  • AnvĂ€nd en tom rad för nytt stycke
  • AnvĂ€nd \ i slutet av raden för att inneslut Ă€ven nĂ€sta rad
  • AnvĂ€nd \\ i slutet av raden för en radbrytning
  • AnvĂ€nd \\\ för ett mellanrum inom ett stycke. Ju fler \, ju fler rader.

Styckeformatering

'Pilar' (->) kan anvÀndas för att skjuta in hela stycken eller lÄta första raden hÀnga. Ju fler streck, ju lÀngre skjuts det in.

->Ett stycke Àr en enhet, vanligen en del av nÄgot större, frÄn vilket det har avdelats (styckats av). En variant av samma ord Àr "styck" (-et, -en) som anvÀnds som enhet nÀr man rÀknar antalet av nÄgot (tre stycken). \\
''susning.nu''
Ett stycke Àr en enhet, vanligen en del av nÄgot större, frÄn vilket det har avdelats (styckats av). En variant av samma ord Àr "styck" (-et, -en) som anvÀnds som enhet nÀr man rÀknar antalet av nÄgot (tre stycken).
susning.nu

OmvÀnda pilar (-<) i början av stycket skapar en hÀngande text dÀr första raden Àr utdragen. Genom att lÀgga till fler streck (---<) sÄ skjuts hela stycket in.

-<Ett stycke Àr en enhet, vanligen en del av nÄgot större, frÄn vilket det har avdelats (styckats av). En variant av samma ord Àr "styck" (-et, -en) som anvÀnds som enhet nÀr man rÀknar antalet av nÄgot (tre stycken).
Ett stycke Àr en enhet, vanligen en del av nÄgot större, frÄn vilket det har avdelats (styckats av). En variant av samma ord Àr "styck" (-et, -en) som anvÀnds som enhet nÀr man rÀknar antalet av nÄgot (tre stycken).
--<Ett stycke Àr en enhet, vanligen en del av nÄgot större, frÄn vilket det har avdelats (styckats av). En variant av samma ord Àr "styck" (-et, -en) som anvÀnds som enhet nÀr man rÀknar antalet av nÄgot (tre stycken).
Ett stycke Àr en enhet, vanligen en del av nÄgot större, frÄn vilket det har avdelats (styckats av). En variant av samma ord Àr "styck" (-et, -en) som anvÀnds som enhet nÀr man rÀknar antalet av nÄgot (tre stycken).

Listor

Punktlistor görs genom att placera en asterisk (*) i början av varje rad. Numrerad lista görs genom nummertecken (#). Ju fler av dessa tecken i början av raden, ju djupare lista.

* NivÄ ett
** NivÄ tvÄ
### Ordna
#### Odrna detta före
### denna raden
** Tillbaks pÄ nivÄ tvÄ
* Recept:
## Ropa pÄ mamma
### Be henne göra mat
### SĂ€tt dig vid bordet
## Ät upp din mat
## StÀll in disken
  • NivĂ„ ett
    • NivĂ„ tvĂ„
      1. Ordna
        1. Odrna detta före
      2. denna raden
    • Tillbaks pĂ„ nivĂ„ tvĂ„
  • Recept:
    1. Ropa pÄ mamma
      1. Be henne göra mat
      2. SĂ€tt dig vid bordet
    2. Ät upp din mat
    3. StÀll in disken

Definitionslista

Definationslista görs genom att placera kolon i början av raden: Definition lists are made by placing colons at the left margin:

:Ă€mne:definition
::Ă€mne i definitionen:och dess defination
Ă€mne
definition
Ă€mne i definitionen
och dess defination

Horisontella linjer

Fyra eller fler streck (----) pÄ en ensam rad bildar en linje som ni kan se före och efter detta stycke.


Betonad text

  • Text inneslutandes i tvĂ„ apostrofer (''text'') blir lĂ€tt betonad (oftast kursivt)
  • Text inneslutandes i tre apostrofer ('''text''') blir tungt betonad (oftast fetstilt)
  • Text inneslutandes i fem apostrofer ('''''text''''') blir annorlunda betonad (oftast fetkursiv)
  • Text inneslutandes i tvĂ„ snabel-a (@@text@@) ger skrivmaskinstext
  • AnvĂ€nd [+stor+] för stor text, [++större++] för större, [-liten-] för liten text och [--mindre--] för mindre text.
  • Betonad text kan anvĂ€ndas flera gĂ„nger i samma rad eller samma stycke. Du kan dock inte anvĂ€nda det över flera stycken eller radbrytningar.

Ytterliggare exempel

'+stor+', '-liten-', '^upphöjt^', '_nersÀnkt_', 

{+tillagt eller understruket+}, 

{-bortaget eller genomstruket-}

stor, liten, upphöjt, nersÀnkt,

tillagt eller understruket,

bortaget eller genomstruket


Sammanfattning

  • AnvĂ€nd tvĂ„ hakparanteser för att skapa lĂ€nkar inom wikin (t.ex. [[textformatering]])
  • I vissa fall skapas automatiskt lĂ€nkar inom wikin nĂ€r du blandar versaler och gemaner (t.ex. EnkelRedigering)
  • För att undvika dess s.k. WikiWords sĂ€tt en lite ` framför (t.ex. `EnkelRedigering)
  • Inled adresser med "http:", "ftp:", "gopher:", "mailto:" eller "news:" för att automatiskt skapa lĂ€nkar till hemsidor
  • Adresser som sluta pĂ„ .gif, .jpg eller .png visas som en bild direkt pĂ„ sidan
  • LĂ€nkar med beskrivning kan skapas med antingen [[adress | text]] eller [[text -> adress]]
  • Ankare kan skapas i sidor med hjĂ€lp av [[#ankare]]

Rubriker

Rubriker görs genom utropstecken (!) i början av raden. Ju fler utropstecken ju djupare underrubrik. T.ex:

! NivÄ 1
!! NivÄ 2
!!! NivÄ 3
!!!! NivÄ 4

NivÄ 1

NivÄ 2

NivÄ 3

NivÄ 4


Undvik formatering

Allt som placeras mellan [= och =] formateras inte av PmWiki, detta funkar Àven över flera rader. För att fÄ exakt formatering sÄ placera ett mellanslag före [= pÄ första raden. Ifall texten innehÄller ytterliggare [=..=] sÄ placera '=][=' bakom varje =]. T.ex:

 [=
Skrivmaskinstext [[PmWiki.PmWiki]]
$CurrentTime $[by] $AuthorLink:  [=$ChangeSummary=]=][='; #skrÀpkod
=]
 
Skrivmaskinstext [[PmWiki.PmWiki]]
$CurrentTime $[by] $AuthorLink:  [=$ChangeSummary=]'; #skrÀpkod


Tabeller

Tabeller görs lÀttast genom att placera '||' mellan varje cell. En cell som börjar och slutar med ett mellanslag blir centrerad, ifall det enbart börjar med ett mellanslag blir det hÀgerjusterat. Annars Àr det vÀnsterjusterat. En tom cell slÄs ihop med föregÄende som dÀrmed blir extra bred (för tillfÀllet kan ni inte koppla ihop fler rader). Första raden som börjar med '||' men inte slutar med dessa sÀtter olika egenskaper för tabellen. En cell som börjar med ett utropstecken klassas som rubrik.

||border=1 width=50%
||!Tabell    ||!Rubrik||!Exempel||
||!VÀnster   || Center ||  Höger||
||A          ||!  a B  ||      C||
||           || enkel  ||       ||
||           || extra bred    ||||
TabellRubrikExempel
VÀnsterCenterHöger
Aa BC
 enkel 
 extra bred